Du har ingen kontroll över ditt molnjag

Är molnjag ett bra begrepp för att beskriva den massiva datainsamling om oss alla som ständigt pågår undrade Carl Heath. Nej, svarade jag, och argumenterade för att digitaljag är ett bättre alternativ.

Sen läste jag kommentarerna till Carl Heaths ursprungliga text en gång till och fastande för Caroline Levanders. Hon menar att otydligheten i molnjag är en styrka och att digitaljag är ett sämre alternativ:

Digitaljag känns som att det handlar om vad vi själva visar upp och hur vi är nåbara via nätet. Molnjag är det där otydliga som vi inte är kontrollerbart av oss själva mer än till en del.

Efter att ha funderat några varv till så har jag nog svängt, åtminstone för stunden: Molnjag fungerar som begrepp.

Molnet är en plats #

Molnet är, precis som jag skrev i mitt första svar på frågan, ett ord som används som metafor för alla de servrar som är anslutna till nätet. Det diffusa begreppet “molnet” är därmed egentligen något oerhört konkret: Runt om i stora, välkylda byggnader står servrar på rad och där lagras information om vilka webbplatser vi besöker, det är där bilderna vi laddar upp till Instagram hamnar, det är där kontorsprogrammen vi använder via webbläsaren finns och så vidare.

Molnet är alltså en (eller rättare sagt väldigt många) fysiska platser. Det prefix som jag föreslog – digital – handlar inte om plats utan om format. Att informationen om oss är digital och inte analog är i sammanhanget en nyckelfaktor. Det är det digitala som gör det möjligt att snabbt och enkelt låta algoritmer använda den som underlag när slutsatser går.

Men i diskussionen om den personliga integriteten är platsen kanske ännu viktigare. För anledningen till att algoritmerna kan dra sina slutsatser är att vi lämnat ifrån oss data om oss själva. Medvetet eller omedvetet. Att den finns i molnet är därför minst lika viktigt som att den är digital.

Precis som Caroline Levander tror jag att det finns stor sannolikhet att man läser digitaljag som den bild en målar upp av sig själv på nätet, den som en till stor del har (åtminstone upplevd) kontroll över.

Molnjaget ibland skrämmande avslöjande #

Molnjaget är då den spegelbild av oss som går att sammanställa utifrån all den information som finns om oss på nätets alla servrar. I vissa avseenden är det en bild som inte alls stämmer med hur vi är som personer. I andra avseenden säger den mer om oss än vi vill erkänna1. Och i vissa avseenden kan vi inte ens föreställa oss vare sig vilken information vi lämnar i från oss eller hur den kan användas.

Jag har under ett års tid jobbat med ett stort researchuppdrag som handlar om hur den tekniska utvecklingen påverkar medborgarnas integritet. I det arbetet har jag stött på många nya exempel som jag själv aldrig hade reflekterat över eller ens kunnat förutspå.

Ett exempel handlar om unika rörelsemönster i rörlig film. Att vi alla har unika rörelsemönster kände jag till sen tidigare, att gångstilen avslöjar oss. Det innebär att det genom bildanalys av en film från en övervakningskamera i teorin går att identifiera personer även om det inte är möjligt att se deras ansikten. Men i mitt researcharbete lärde jag mig att forskare också lyckats göra bildanalys av film från handhållna eller kroppsburna kameror och även utifrån dessa rörelsemönster kunna identifiera personer. Har man en film som man med säkerhet vet att personen X har spelat in kan man sedan ta reda på om filmerna Y och Z är inspelade av samma person2.

Ett annat exempel handlar om när mitt molnjag korreleras med alla andras molnjag. Det kan till exempel innebära att du trots att du har väldigt högt kreditbetyg än dag får kreditgränsen på ditt kreditkort sänkt av den enda anledningen att du råkat göra inköp i en butik där andra kunder har varit dåliga på att återbetala sina krediter3.

Ett tredje exempel handlar om wifi-kretsarna i våra bärbara prylar. Är det trådlösa nätverket aktiverat letar telefonen, surfplattan eller datorn hela tiden efter ett trådlöst nätverk att koppla upp sig emot. Och medan den gör det avslöjar den samtidigt sin egen närvaro på platsen. Vilket kan användas för att skapa en historik över enskilda individers rörelsemönster4.

Vi behöver massor av ny kunskap #

Av det här följer två saker: För det första måste vi i större utsträckning än hittills börja inse vilken information vi faktiskt lämnar i från oss. För det andra måste vi i större utsträckning än hittills börja inse vilka slutsatser andra drar om oss utifrån informationen.

Och en slutsats av detta är att det är en utmärkt idé att införa programmering i grundskolan. Inte för att alla, eller ens en majoritet, av eleverna ska jobba som programmerare i framtiden. Men för att alla, oavsett vad de ska jobba med, behöver ha en förståelse för hur datorer fungerar och att det är andra människor som bestämmer hur de ska användas.

För ingen av den datainsamling eller den analys som sker och kommer att ske äger rum på datorernas initiativ. Det är inte tekniken som står för integritetsintrången.

Det är andra människor.

2. Det är bland annat därför det blev så kraftiga reaktioner när Google gör användarnas sökhistorik tillgänglig på history.google.com. Förvisso lösenordsskyddat, men ändå i ett sammanställt, nedladdningsbart format. Ett argument för att aktivera tvåfaktorsinlogg hos Google skrev jag i våras. ↩

3. 4 seconds of body cam video can reveal a biometric fingerprint, study says, ArsTechnica. ↩

4. 'GMA' Gets Answers: Some Credit Card Companies Financially Profiling Customers, ABC. ↩

5. Terrorism, Tracking, Privacy And Human Interactions, 44con. ↩